En sann vän- Amirs tankar om livet och döden

Hej Ylva!

Det var länge sen vi sågs eller talades vid.

Jag såg annonsen i tidningen och kände att

jag vill skicka en hälsning och skriva några rader.

Jag tänker ofta på Per och vad han betyder för mig, vid såna här tider som födelsedagar så blir det lätt att man tänker på livet och döden.

När jag tänker på Pers död fylls mitt hjärta av sorg och saknad, för han var en sann vän och dom växer inte direkt på trän. Men samtidigt som jag känner sorgen,så är jag lycklig, att ha haft en sån bra människa i mitt liv.

Så mycket som han verkligen levde och njöt och nästan alltid med ett leende på läpparna, han var dessutom alltid ärlig och hade goda avsikter, vilket är en sällsynt egenskap.

Han lärde mig en hel del om livet, bl.a så var han en man som tog för sig i livet och satt aldrig och väntade. Per var otroligt intelligent och det är nåt jag uppskattade mycket.

Han är fortfarande en inspiration för mig, han visade att

man kan klara vad som helst om man bara ger sig fan på det.

Jag är lycklig och glad för den tiden vi fick tillsammans

som vänner och alla fina minnen.

Ta hand om dig och tack för en fin bloggsida!

Hälsningar Amir

Per betyder "klippa"

Det tog tid innan vi fann det namn, som passade dig och det fick ta tid, vi hade ingen brådska. Namnet skulle höra ihop med dig och oss och vara något, som du skulle lystra till hela ditt liv. Den som oroade sig mest över att du fortfarande efter två veckor inte kallades annat än "Knyttet" av mamma och "Plumpen" av pappa (det lät så, då du föddes, sa han), var din moster Yvonne.

Listan över fina pojknamn i min dagbok, var inte speciellt lång. Där fanns Per, Max och Lukas och några till. Pernilla heter din fina kusin, som är min guddotter och Per gick lätt att koppla samman med Lennart till Per-Lennart, så efter en tid bestämde vi oss för det.

Själv funderade Per-Lennart inte så mycket över sitt namn förrän han kom upp en bit i skolåldern. Namnet var långt att säga och skriva. När Per-Lennart började högstadiet och en ny skola, bestämde han sig för att det räckte bra med Per. Hans kompisar hade sen länge kallat honom Pelle eller Pepe och de sista åren hörde jag också "Farsan". Idag använder endast Pers kusin Jimmy och Lennarts morbror Verner Per-Lennart, då de pratar om Per. Pappa Lennart övergick ganska snabbt till "Vilden" och det var inte förhandlingsbart. "Kärt barn har många namn", är något som passar väl in på Per.

Per namnsdag glömdes aldrig bort. Inget märkvärdigt, men den uppmärksammades alltid och att det var viktigt för Per, förstod jag en gång den 1 augusti år 2003, då jag befann mig till sjöss på väg från Lefkas till Corfu. Det blåste och stormade hela dagen och det var svårt att hålla kursen. Äntligen i hamn framåt kvällen hörde jag pipet från mobilen, ett sms från Per: "Mamma är du ok?".Konstigt, tänkte jag. Per brukade aldrig oroa sig, den oroliga av oss var jag. Snabbt slog jag hans nummer och försäkrade att allt var bra med mig.Innan jag hann gratta honom på namnsdagen, utbrister han: "Inte undra på att man blir orolig. Det är ju den 1 augusti idag, du har ju aldrig förr glömt min namnsdag!" Helt sant, min skatt; Grattis på namnsdagen!
Vi saknar dig så.

Bävan inför 17 juli

Kina minns.......från Valparaiso

Malagaminnen

Det kom ett brev häromdagen från Jenny. Jenny är en av de kompisar som Per delade lägenhet och sin tid med under höstterminen -99 i Malaga. Brevet är fullt med ljusa minnen och foton, som jag gärna delar med mig av. Jenny beskriver de tillfällen, då bilderna togs. Det första vid Jennys födelsedagsfest, det andra visar Per och Kim som sjunger julsånger, nr.3 togs på herrmiddagen i huset och nr.4, då Jannike var på besök och det sista, där Per skriver brev på balkongen.

Faster Marianne översätter

På bilden syns Per och faster Marianne på väg att bryta upp efter nyårsfest i Torremolinos, där vi alla hälsade år 2000 välkommet.

Igår kom ett mail från Marianne i Murcia i Spanien med en översättning på Pepes avskedshälsning till Per. Den är så fint skriven att det känns bra att ha den på svenska också.
Tack Marianne!

Avskedsbrev till min vän PER.

Käre vän, här fick jag veta att du avled långt innan många andra av oss, t.o.m. före mig, som är äldre än du. Jag blev så ledsen att höra detta och att jag inte kunde säga adjö, men på samma gång, vill jag säga hur tacksam jag är för all tid vi fick vara tillsammans i Chile och likaså i Sverige. Tack för promenaderna och stunderna i parkerna, sångerna och gitarren, kalasen och ölen, pratstunderna och att skratta så mycket, ja, det var trevligt att lära känna dig.
Jag är övertygad om att detta liv, är endast en övergång till det viktiga, till det andra livet, det andliga, dit vi inte tar med oss denna tunga kropp och där vi är bara själ och kraft (energi).
Det är också möjligt att vi lärde känna varandra tidigare, i ett annat liv, och att vi är här nu för att betala vår "KARMA", hoppas att du har lyckats, jag tror det och att du är lycklig i nästa liv.
Vi ses min vän, vi ses i Valparaiso, Stockholm eller Bättre vänta på mig i Nangijala och därifrån far vi tillsammans med gitarren till Nangilima, där träffar vi säkert Victor Jara,Violeta Parra, Björn Afzelius och andra som försvann.
Adjö käre Vän, jag älskar dig

PEPE

Pepe lärare och vän

Under året i Chile lärde Per känna Pepe. Per tog gitarrlektioner hos Pepe. Båda älskade att spela, sjunga och ha roligt i goda vänners sällskap. En vänskap växte fram. Så småningom träffades de båda också i Stockholm.
Här är Pepes avskedsord till Per.